Syftet med denna uppsats är att ta reda på om bildanalys går att använda i undervisning för att uppnå en bättre och mer levande förståelse för historiska förlopp. För att undersöka detta genomförs ett undervisningsmoment i en åttondeklass där bilder visas, diskuteras och analyseras. De två områden som undervisningen behandlar är den franska revolutionen och den industriella revolutionen och bilderna är valda för att åskådliggöra dessa historiska förlopp. För att kunna fastställa om eleverna uppnått en bättre förståelse för dessa historiska förlopp används observationer, enkäter och ett skriftligt prov som eleverna får göra i anslutning till de båda momenten. Undersökningens resultat visar att eleverna nåt en bättre och mer levande förståelse för de två historiska förloppen som behandlats.

SammanfattningDenna uppsats undersöker eventuella skillnader i historiesynen mellan tre aktuella historieläroböcker för grundskolans senare år. För att ta reda på detta har jag delat upp undersökningen i en kvantitativ analys och en kvalitativ textanalys. I min kvantitativa del har jag använt mig av analysredskapen, stoffstrukturering, stil, stoffurval samt utrymme. Den kvalitativa undersökningen är en textanalys på Franska revolutionen utifrån kursplanens mål samt Anders Berge och Knut Kjeldstadlis teorier. I den kvantitativa undersökningen av Franska revolutionen och första världskriget visade det sig att skillnaden mellan böckerna i stoffstrukturering inte är speciellt stor.

Uppsatsen syftar till att diskutera och jämföra tre olika metoder för karaktärsutveckling och diskutera dessa i förhållande till The Female Assassin; ett spelmanuskript som utspelar sig under Franska revolutionen. För att få en god bakgrund för examensarbetet valde jag att läsa ett antal böcker om Franska revolutionen, karaktärsutveckling och Game Writing. Jag har använt mig av personlighetsdiamanter och mallen Character Template för att skapa karaktärer till manuskriptet. I rapporten diskuterar och jämför jag dessa två metoder samt arketyper. Jag kom fram till att de tre metoderna för att utveckla spelkaraktärer fungerar utmärkt och kan kombineras för att få fram mer avancerade karaktärer.Spelmanuskriptet är skrivet utifrån mitt High Concept om spelet La Meurtrière (se Bilaga 2) framtaget för kursen Modellkonstruktion för Interagerbara Medier/Spel A11.

Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur Franska revolutionen framställs i läromedel i historia för grundskolans senare år. Avsnitten om Franska revolutionen i sju böcker jämförs.

AbstraktWestin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.SyfteSyftet med följande arbete är att undersöka hur läroboken hanterar den industriella revolutionen samt även hur lärarna förhåller sig till läroboken. MetodArbetet utgår från Geoffrey Partingtons teori om historisk signifikans och testar den tillsammans med en klassisk bakgrund-händelse-förlopp modell på läroböckernas redogörelse för den industriella revolutionen. En kvantitativ enkätstudier bland gymnasielärare i historia A gjordes för att fånga deras bild av industriella revolutionen och läroböckernas behandling av den. ResultatDe tre undersökta böckerna uppvisar en splittrad behandling av den industriella revolutionen.

Denna uppsats behandlar den orangea revolutionen ur ett transitionsperspektiv och försöker teoriprövande utröna om denna revolution kan anses som en demokratisk transition i enlighet med transitionsterin.Uppsatsen är teoriprövande till sin karaktär och kontrasterar den politiska processen i Ukraina mellan den första omgången i presidentvalet den 31 oktober 2004 och den tredje omgången den 26 december 2004 med transitionsteorin.Uppsatsen baseras på en fältstudie genomförd under december 2005 i Kiev, Ukraina. Fältstudien består dels av en intervjuserie genomförd med ukrainska politiker, akademiker, tidningsmän, nationella organisationer samt internationella organisationer men också av primärkällor i form av tidningsartiklar från i Ukraina.Denna studie når i sin analys fram till att den orangea revolutionen kan förklaras enligt transitionsteorin men framlägger också de avvikelser som denna uppvisar i förhållande till transitionsteorin.Nyckelord: Ukraina. Den orangea revolutionen. Transition. Förhandlingar.

Självständigt arbete, 15 högskolepoängÖversättarutbildning 2, ÖU2200, MasterutbildningVT 2011Handledare: Mårten RamnäsExaminator: Ingmar Söhrman.

Den här uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhållningssätt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas källkritik, användning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillämpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen är, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas Tellegramsbyrå, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren användes sedan i analysen.

I denna uppsats har jag velat undersöka om de prosodiska skillnaderna mellan svenskan och franskan kan förklara de avvikelser från den franska normen som återfinns hos nästan alla svenska inlärare av franska, i det närmaste oberoende av hur länge man har studerat språket. Jag ville studera om skillnaderna kunde härledas till olikheterna mellan de båda rytmiska språktyperna stress-timing och syllable-timing, där svenskan anses tillhöra den förra och franskan den senare. I hur stor utsträckning påverkar modersmålet inlärning och produktion av ett andraspråk? Den undersökning jag har gjort syftade till att se om de rytmiska olikheterna mellan svenskan och franskan har märkbara effekter på hur betoning realiseras. Förhoppningen var att skillnaderna skulle vara särskilt påtagliga vid just betoning beroende på de skiljande realiseringssätten i franskan och svenskan.

Denna studie har den muntliga delen av franskundervisningen under grundskolans senare år som fokus och hur lärare kan motivera elever att tala franska men också hur elever kan motiveras att välja att lära ett modernt språk. Syftet med studien är att söka kunskap i vilka metoder och tillvägagångssätt några fransklärare använder sig av för att motivera sina elever att tala franska samt vilken deras inställning är till elevernas förmåga att uppnå muntlig färdighet. Studien har genomförts med en hermeneutiskt inspirerad kvalitativ ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod. Sex lärare har intervjuats och resultatet redovisas i 5 kategorier som utkristalliserats ur intervjumaterialet. De är: Intressera elever för franska, Motivation till lärande, Lärares inställning till franska språket,arbetssätt i undervisningen samt Vision.

En viktig del av frihetens idé är att varje människa ska ha ett skyddat område av sitt liv där hon är suverän, i det hon enbart lyder de morallagar som hon finner inom sig själv, och där ingen annan har rätt att utsätta henne för tvång. Idén om sådana ?sfärer av självbestämmande? kan spåras tillbaka till upplysningsfilosoferna Rousseau och Kant som förstod friheten som viljans autonomi. Självbestämmande kräver att var och en följer sina böjelser och strävanden: friheten att utforma sin livsplan i överensstämmelse med sin personlighet. Rousseau och Kant ansåg att inte bara individer utan också grupper av individer skulle kunna omges av sfärer av självbestämmande.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur eleverna hanterar sin ordinlärning i franska och hur och om undervisningens utformning kan förändra deras strategier. Jag har genom enkäter och intervjuer undersökt hur elever i en åttondeklass tänker kring inlärning av ord och fraser och låtit dem prova och utvärdera olika ordinlärningsmetoder. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har gett inspiration till arbetet, samt Dunns och Boströms idéer om olika inlärningsstilar. Jag kunde konstatera att eleverna tycker att det är roligt med franska och de var positiva, men till en början motsträviga till att prova nya metoder för ordinlärning. Att i klassrummet låta eleverna reflektera över sin språkinlärning och testa olika metoder kan troligtvis öka deras medvetenhet om effektiva strategier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken årskurs det är lämpligt att börja ge elever med franska som B-språk en grammatikundervisning byggd på regelförklaringar. Undersökningen är inspirerad av det svenska projektet STRIMS ? Strategier vid inlärning av moderna språk, och metoden för att ta reda på frågeställningen är hämtad härifrån. Sex franskelever i årskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att låta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rätt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna använde sig av för att lösa problemen.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka ordinlärning i franska för årskurserna 7-9. Då jag själv har fått lägga ner mycket tid på ordinlärning i mina franskstudier har jag kommit att ställa mig frågan hur man arbetar med ordutlärning i nybörjarundervisningen på högstadiet. Eftersom orden är språkets grundstenar anser jag att det är oerhört viktigt att som lärare besitta kunskap om hur man på ett systematiskt sätt hjälper eleverna att bygga upp sitt ordförråd. I litteraturgenomgången hade jag för avsikt att ge en teoretisk bakgrund till min undersökning. Jag tog min utgångspunkt i språkinlärning i största allmänhet för att så småningom inrikta mig mer specifikt mot ordinlärning.

Kultur har en central roll i utbildningen i moderna språk och de läroböcker som används i språkundervisningen bidrar avsevärt till att forma elevens bilder av målspråkskulturen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den syn på kultur som förmedlas i tre olika läroböcker i franska respektive spanska. En innehållsmässig analys av de sex läroböckerna genomförs, där fördelningen av Tornbergs tre kulturperspektiv studeras. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att Ett fullbordat faktum är det kulturperspektiv som präglar de sex läroböckerna. Hälften av samtliga nedslag som gjorts i läroböckerna återfinns i detta perspektiv. Resterande hälften fördelas mellan En kompetens för framtiden (30 %) och Ett möte i öppet landskap (20 %)..